Ibland, när jag ska sätta upp ett meddelande på offentliga anslagstavlor, ser jag att det finns information om muslimernas fastemånad Ramadan gömt bakom en massa andra anslag. Om Ramadan ännu inte har inträffat, brukar jag möblera om på anslagstavlan så att intresserade muslimer ska upptäcka informationen och kunna ta del av den. Jag gör det av respekt för religionen, de troende och Gud. Jag har en vän som brukar sätta upp inbjudningar till bahá’í-aktiviteter. Hon säger att det inte tar många minuter innan någon muslim slitit ner det och stampat på det med sina fötter. En gång blev hon spottad i ansiktet av en muslimsk pappa när hon skulle berätta om Bahá’í för en skolklass. Och var händer nu allt detta? Jo, i en svensk medelstor stad, där det givetvis finns en del flyktingar från muslimska länder. Det händer även i andra europeiska och amerikanska städer.
Min uppfattning är att människor som bor i ett land med religionsfrihet måste respektera detta. Det verkar lite underligt att människor som flytt från exempelvis den islamistiska regimen i Iran börjar trakassera en annan religion när de kommer till Storbritannien, Frankrike eller Sverige.
De bahá’í-troende som lever i Iran, där Bahá’í-tron uppstod i mitten av 1800-talet, har en så fasansfull tillvaro att den knappt kan beskrivas. Just nu är merparten av landets ledande bahá’íer häktade för påhittade brott. I flera år har jag hört rykten om att en film om detta är på gång i Hollywood, om öden som exempelvis den 16-åriga Mona Mahmudnizhad som tillsammans med nio andra mycket unga kvinnor torterades och hängdes i den iranska staden Shiráz den 18 juni 1983. Deras brott var att de hade undervisat det lokala bahá’í-samfundets barn, något som var helt nödvändigt eftersom dessa barn inte var välkomna i den allmänna skolan. Jag önskar verkligen att en sådan film kommer, så att världen får upp ögonen för vad som pågår.
På YouTube finns i alla fall denna film:
Det är ganska enfaldigt att ha en strategi som går ut på att krossa bahá’í-samfund genom att arrestera dem för olika fabricerade brott. En av grundpelarna i Bahá’í är nämligen att den troende inte får bryta mot lagen i det land där de bor. Om statsmakterna förbjuder de bahá’í-troende att ha sina lokala och nationella råd, så avvecklar de bahá’í-troende sin organisation i det landet. Det skedde i Hitlers Tyskland, och det har skett i ayatollornas land. Men bahá’íerna kommer behålla sin tro även om de tvingats avveckla sin administration. Den 16-åriga Mona kunde ha räddat sig själv från dödsstraffet om hon bara hade sagt ”Jag ångrar mig, jag är muslim” till sina torterare. Men det gjorde hon inte.
Iran är ett shiitiskt land. Hur ser då människorna i sunni-muslimska länder på Bahá’í? Det jag har stött på är att det förekommer ett starkt förtryck även i sunni-muslimska länder, kanske främst i Egypten. Även i detta land ”försvinner” bahá’í-troende spårlöst medan andra häktas för något påhittat brott, och i häktet kan de få sitta i evighet eftersom de aldrig åtalas. Det är dessutom vanligt att högt uppsatta muslimska ”experter” sågar Bahá’í-tron genom desinformation som månfaldigas på Internet och i massmedia.
På portalen Islam online finns ett bra exempel. Sajten hänvisar till Sheikh `Atiyyah Saqr, som är f.d. ledare för Al-Azhar Fatwa-kommittén i Kairo, i sitt utfall mot Bahá’í. Jag översätter den förvrängda ”information” om Bahá’í som finns på sajten: (På Svenska Bahá’í-samfundets portal kan ni jämföra med hur de bahá’í-troende beskriver sin religion).
- Attiyyah Saqr påstår i sin fatwa att bahá’íerna tror att Gud inkarnerats i Bahá’í-trons profeter. Báb (den gudomlige budbärare som beredde vägen för Bahá’í-tron) hävdade att han var profet, och därefter att Gud inkarnerats i honom. Abbas Effendi (dvs ‘Abdu’l-Bahá, sonen till Bahá’í-trons grundare Bahá’u'lláh) hade samma anspråk,enligt Attiyyah Saqr. Detta är fel; ingen bahá’í-troende skulle förringa Gud genom att tala om inkarnation. Inkarnation innebär att Gud föds i en människa eller på annat sätt stiger ned till jorden för att ta mänsklig gestalt. Báb och Bahá’u'lláh sade sig manifestera det gudomliga när de uppenbarade Guds vilja för dagens mänsklighet. En manifestation av Gud är inte detsamma som en inkarnation av Gud. Manifestation står för att Báb och Bahá’u'lláh, liksom Muhammed, Jesus, Moses, Zarathustra, Krishna och Buddha, uppträtt som andliga spegelbilder av en i övrigt oförståelig Gud när de uppenbarat Guds budskap för människorna i den tid de levde i. När det gäller ‘Abdu’l-Bahá har förmodligen Attiyyah Saqr blandat ihop honom med Bahá’u'lláh; ‘Abdu’l-Bahá, som ledde Bahá’í-tron efter Bahá’u'lláhs död och är mycket älskad av de bahá’í-troende,, var ingen manifestation eller budbärare från Gud. ‘Abdu’l-Bahá var den som bäst kunde tolka sin fader Bahá’u'lláhs skrifter och orden i handling, vilket han gjorde genom resor till Europa och USA där han nådde hundratusentals människor.
- Attiyyah Saqr hävdar vidare att Bahá’í-trons gamla ”filosofer” hävdat att Gud är oskiljbar från världen. Detta är en panteistisk tro som inte har något med Bahá’í att göra. Enligt Bahá’í är Skaparen och Hans skapelse åtskiljda, och det går till och med att förklara varför: världen och resten av skapelsen är begränsade till rummet och tiden. Gud är det inte.Gud finns därför överallt i alla tider, men är inte detta ”överallt”.
- Bahá’íerna förnekar Domens dag och tolkar Paradiset som det andliga livet och Elden som den andliga döden. Vad är det med det då? Bahá’í lär att människan har ett liv efter döden och att utvecklingen mot fullkomlighet i livet efter detta är obegränsad. Talet om den fysiska kroppens uppståndelse, himmel och helvete är dock av materiell karaktär är därför bara fantasifoster. Många av de kristna har kommit till samma slutsats; det går inte att förneka att Jesus talade om ett rike av rent andlig karaktär när det gäller livet efter döden. Muslimerna har dock fortfarande uppfattningar som att de kan fortsätta att ha sex med sina hustrur i Paraiset och att de därmed har med sig sina kroppar. De muslimer som släppts in i Paradiset behöver inte längre tillbe Gud, eftersom det faktum att de släppts in i Paradiset innebär att de ”tagit sin examen”. Talet om villiga jungrur i Paradiset är enligt koranlärarna bara en symbolisk liknelse för att muslimska män ska få en någorlunda uppfattning om vad som väntar i Paradiset. Dessa fantasifoster är en av anledningarna till att Báb startade en väckelserörelse i Iran år 1844; något som Han avrättades för 1850. En viktig del av Båbs lära är Hans förklaring av uttrycken återuppståndelse, domens dag, paradis och helvete. Han sade, att med återuppståndelse menas framträdandet av en ny uppenbarelse genom en ny Guds budbärare. De dödas uppståndelse innebär ett andligt uppvaknande för alla som sover i okunnighetens, likgiltighetens och begärets gravar. Domens dag är den nya Manifestationens dag. Genom erkännande eller förkastande av denne Herde kommer fåren att skiljas från gettema eftersom fåren känner igen den Gode Herdens röst och följer denne. Människan dömer sig själv genom att erkänna eller förkasta den nya Manifestationen. Paradis eller himmel är själens obeskrivbara glädje och lycka över att efter döden inträtt i Guds sfär och det eviga livet och därmed nått en närhet till Gud. Helvete är helt enkelt utestängning från denna kunskap om Gud med därav följande misslyckande att nå andlig fullkomlighet.
- Bahá’íerna förnekar profeternas mirakel och säger ändå att det finns pofeter. Det finns ingen motsättning i detta. Profeter uttrycker sig på olika sätt beroende på var och när de har verkat. Moses och Jesus gjorde det de måste göra, och det var Gud som verkade genom dem.
- Bahá’íerna påstår att de får gudomlig inspiration och därför kan skriva böcker som de hävdar är sannare än den Heliga Koranen.Här är åter en medveten lögn. Al-Azhar Fatwa-kommittén vill få sina muslimska läsare att tro att bahá’íer i allmänhet då och då får uppenbarelser som de skriver ned. Detta är inte sant. Det är bara Báb och Bahá’u'lláh som uppenbarat Guds vilja. Dessutom har inte de bahá’í-troende någonsin förringat Koranen.
- Bahá’íerna förnekar att Muhammed var den sista profeten, inseglet. Muhammed var den siste profeten. I sitt slag. Han valdes ut av Gud för att få de mycket onda människorna i sitt land att underkasta sig en enda gud. Före Muhammed rådde ett barbari och en ondska och grymhet utan motsvarighet på den arabiska halvön. Varken kristna eller judar kunde förmå dem att sluta med sina eviga krig, sitt hämndbegär, sina avgudar, sin grymhet mot kvinnor och slavar
- De använder den Heliga Koranen och tolkar den så att de kan propagera sin tro och sina ”innovationer”. De heliga skrifter och de religiösa läror som Gud stegvis delgett mänskligheten tillhör hela mänskligheten. Alla människor behöver de heliga skrifterna i sitt sökande efter en andlig sanning.
- Bahá’í är en sekt som efter ‘Abdu’l-Bahás död splittrats i många grenar. Tvärtom. Bahá’í har till skillnad från Kristendom och Islam aldrig splittrats. Sammanlagt finns det endast omkring 200 bahá’íer som inte tillhör det internationella Bahá’í-samfund som leds från Haifa.
- Bahá’í-rörelsen är en sioistisk organisation skapad av Israel. Nej. Bahá’í-trons centrum har legat på berget Karmel invid hamnstaden Haifa sedan 1800-talet, då området tillhörde det det Osmanska riket (turkarna) ända tills britterna övertog ansvaret för denna region. Först senare började sionistpinjärer anlända, och sedan 1948 ligger Karmelberget i Israel.
Etiketter 'Abdu'l-Bahá, avrättning, BAHAI, Bahá'u'lláh, Bahji, eld, elden, föröljelse, hat, hängning, helvetet, himlen, himmel, Jesus, Muhammed, profet, profeten, profeter, tonårig lärarinna, tonårstjej
