Inom varje religion finns en mystisk ådra. Dessa har sitt ursprung i sökares behov av att få ordentliga svar, något som inte huvudströmningarna inom religionerna kan. I mystiken förenas religionerna. En dikt hämtad ur Hinduismens skattkammare beskriver detta:
- In i världshavets djupa famn
- rinner bäckar stora som små
- från många källor berg uppå
- Många är namnen och orden
- men människor från hela jorden
- böjer sig i ödmjuk skrud
- inför världens ende Gud,
- Dock känd under så många namn.
Heliga skrifter kan vara bra, men bokstavstro är farligt. Att blint tro på dessa, av människor författade böcker, är som att peka på månen och tro att fingret är månen (Buddha).
Religionernas mystiker säger samma sak, nämligen att människan ska söka Gud i sig själv. Sufi-mästaren Rumi uttrycker det så här:
- Jag är inte gömd i det höga eller låga
- Inte heller i jorden, himlen ller på tronen
- Detta är visshet, O älskade:
- Jag är gömd i hjärtat hos den trogne.
- Om du söker mig, sök i deras hjärtan.
Bahá’í-trons grundare Bahá’u'lláh skrev så här år 1858 i egenskap av Guds budbärare:
O varandets son! Du är Min lampa och Mitt ljus firmes inom dig. Hämta din strålglans därifrån och sök ej någon annan än Mig, ty jag har frikostigt skänkt dig Min ynnest.
Runt alla religionens innersta sanningar finns påbyggnad av riter, traditioner, mytologi, etiska och moraliska normer, sociala funktioner osv. Denna religiösa kosmetika upprätthålls av religionernas kyrkor eller motsvarande institutioner. Dessa aspekter kommit att dominera religionenierna och fått dem att bli oense med varandra. Men det behöver inte vara så. Det är ”här” och nu vi ska vända blicken inåt och söka det gudomliga, och enligt dem som vandrat denna väg finner vi underbara ting och har innerliga upplevelser både under vandringen och vid målet.
Etiketter andlighet, BAHAI, Bahá'u'lláh, Buddha, buddhism, enhet, Gud, gudsupplevelse, hinduism, innerlighet, islam, Jesus, ljus, love, mysticism, mystik, mystiker, oneness, religion, Runi, sökande, tro
